Andlig hunger


Markus Sand, pastor i Rinkeby och samordnare för EFKs gemensamma flyktingarbete skriver:

Sedan drygt 10 år jobbar jag i Rinkeby som pastor i Rinkeby Internationella Församling. Sedan några år har jag också jobbat en del av min tid inom EFK med frågor som rör asyl, integration, mötet med islam, migrantförsamlingar och liknande. Sedan november förra året har jag jobbat 70-80% för EFK med fokus på vårt gemensamma flyktingarbete.

Hösten 2015 kommer gå till historien för den våg av flyktingar som strömmade in i Europa varav över 160 000 nådde fram till Sverige. Detta verkar ha tagit fram både det bästa och det sämsta i vårt land. Många har engagerat sig för välkomna asylsökande men samtidigt har också spänningarna ökat mellan olika grupper.

Jag får höra många rapporter om hur Gud verkar i och genom församlingar på olika platser i vårt land. Ofta har kyrkan på orten öppnat upp sin lokal och sin gemenskap för asylsökande.

I måndags hade jag förmånen att få besöka Filipstad och Bengt Sjöberg. Han har arbetet i 30 år med flyktingar och har en erfarenhet få kan matcha. Vi möttes i en lokal de precis gjort i ordning, Korskyrkans träffpunkt. Bengt berättade om hur de både i den lokalen i Vasakyrkan bedriver verksamhet med asylsökande i princip varje dag i veckan. Det är svenskundervisning, öppen kyrka, barngruppen ”Måndagsklubben”, bibelgrupper på olika språk m.m.

Något som kommer fram tydligt när jag pratar med Bengt är att de människor som de möter inte bara har praktiska eller sociala behov som kyrkan fyller genom att kunna ge vinterkläder, erbjuda språkträning och gemenskap, men de har också andliga behov. Många kommer med frågor och vill veta mer om vem Jesus är, vad kristna tror osv. Det finns en andlig hunger hos många, ett sökande efter svar. Bengt berättade om en kille från ett muslimskt land som hela sitt liv gått med frågor om livet och om Gud men aldrig funnit svar. När han kom som asylsökande till Sverige och Filipstad fick han höra om Jesus vilket ledde till att han tog emot Jesus i sitt liv. Nyligen berättade han för Bengt om att alla hans frågor fått svar. Han känner en sådan frid inuti att han är beredd att åka tillbaka till sitt land om han inte får uppehållstillstånd, även att det kan vara livsfarligt för honom.

blogg_korskyrkan

Vi pratar som kristna om att vi har en helhetssyn på människan, men jag tror tyvärr att vi många gånger ändå missar den andliga delen, att vi som människor har andliga behov. Kanske har sekulariseringen gått så djupt i oss som troende att vi inte tror att andra människor har andliga behov. För andliga behov är väl inget som man får först när man tar emot Jesus?

Jag tror att vi behöver i möten med människor eller i verksamheter/grupper vi har i våra församlingar ge möjlighet för människor att möta Gud. Även om det är ett språkcafé eller en innebandyträning kan man ge utrymme för andliga samtal och bön, under samlingen eller efter. Jag tror att vi som pastorer behöver vara noga med att denna dimension finns med i det vi gör som församling, så att vi inte igen och igen faller i sekulariseringens fälla och lyfter ur den andliga dimensionen ur det vi gör. Ibland är vi så rädda att stöta bort människor att vi försöker sudda ut alla spår av tro och av Gud, men jag tror att det är bättre att vi har en lite tydligare profil så att människor ”utsätts” för Gud och får en chans att söka svar på sina frågor, även om det innebär att några inte kommer.

Markus Sand