Viktiga perspektiv i arbetet med asylsökande


I lördags var jag, Markus Sand, på Gullbrannagården utanför Halmstad där Göteborgsförsamlingen Tabernaklet hade församlingshelg. Jag var inbjuden att tala om församlingens uppdrag och om hur man kan arbeta med asylsökande. Jag betonade några saker som är viktiga att ha med och som jag också vill skicka med i bloggen i punktform.

  1. Vi arbetar med, inte för, asylsökande. Detta är ett viktigt att betona. De som kommer hit är överlevare och vi ska inte ta över ansvaret för deras liv utan vårt hjälp och stöd ska vara sådant att det hjälper människor att stå på egna ben. Det innebär också att vi inkluderar deltagare på ett aktivt sätt och låter dem vara med och påverka verksamheten, så att vi gör det tillsammans med dem.
  2. Vad av det som redan görs kan inkludera nyanlända? Tänk inte bara på om ni ska starta ny verksamhet utan fundera igenom vad ni redan gör som kan öppnas upp och inkludera andra. Ni kan gå till ett asylboende eller en SFI-utbildning och berätta om grupper och samlingar som de är välkomna till. Har ni en kör kan ni bjuda in till den, har ni en grupp ungdomar som spelar innebandy en gång i veckan så kan ni bjuda in t ex ensamkommande ungdomar osv. Integrationen blir bättre i längden om nyanlända får bli en del av något existerande och inte bara delta i verksamhet som riktar sig speciellt till dem.
  3. Helhetssyn på människan. Vi tror att en människa är ande, själ och kropp och har behov inom alla tre områden. I mötet med utsatta människor har vi ofta lättast att adressera fysiska och sociala behov, men vi får inte glömma att människor kan bära på djupa andliga behov och det behöver vi bemöta som kyrka och förmedla hopp.
  4. Ingen kan eller ska göra allt. Vi möter människor med stora behov och många frågor, och en del är desperata. I viljan att hjälpa kan vi ibland lova för mycket. Om ni bedriver ett språkcafé är det ok att säga att här talar vi svenska och blir vänner. Andra behov kanske det finns andra som kan möta, eller så kan ni hänvisa till en annan tid då man t ex kan få kläder eller hjälp med papper och dokument. Se också till att ni inte tar över ansvaret för andra människors liv, utan hjälp dem att kunna göra saker och ting själva så att de så snart som möjligt klarar det utan er hjälp.
  5. Ta tillvara på det stöd ni kan få. Att få utbildning, erfarenhetsutbyte och inspiration betyder mycket. Det kan handla om att besöka en församling som gör något liknande och utbyta erfarenheter, att samverka med Bilda som har mycket resurser på området, eller bjuda in någon från EFK. Välkomna att höra av er till mig, Markus Sand, om ni vill ha kontakt eller tips.
Markus Sand, samordnare för EFKs arbete i flyktingsituationen

Tre röster vi måste lyssna till

Just nu pågår Ekumeniska nätverksdagar för flykting- och integrationsfrågor. Inledningen på gårdagen gav mig tankar till hur vi bör lyssna till olika röster när vi planerar och söker väg för framtiden.

DSC_1239

Ungefär 150 personer från olika kyrkor och samfund samlas i Kista under två dagar för fördjupning och samverkan kring integrations- och flyktingfrågor. Det är Sveriges Kristna Råd som står som inbjudare tillsammans med Bilda och Sensus. Första dagen inleddes med en morgonbön då en arabisktalande pastor höll en kort utläggning över Gal 3:28 där det står att ”Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.” Därefter var det en sakkunnig från Migrationsverket som berättade om trenderna och hur strömmarna av flyktingar rör sig mot Europa med hjälp av kartor, diagram och statistik. Hans föredrag följdes av tre personers berättelser om deras flykt från sitt hemland och ankomst till Sverige.

Upplägget för inledningen med en start i Guds ord och bönen, med en lägesbeskrivning och människors berättelse om flykt, tror jag kan tjäna som en modell för hur vi i församlingar, som är engagerade för asylsökande och nyanlända, ska hitta grund och riktning i vårt arbete.

Vi behöver lyssna till Bibeln, Guds ord, där vi finner en identifikation med flyktingar, där vi får en vision som är större och djupare än strömningar i vårt samhälle, där vi finner ett exempel i Jesu sätt att gå över gränser för att uppsöka människor och välkomna dem och där vi finner drivkraft i sändningen i Andens kraft.

Vi behöver en saklig lägesbeskrivning som inte vare sig under- eller överdriver utmaningarna vi står inför, men som ger oss underlag som hjälper oss att be och se vad vi behöver göra. Vi behöver se behoven i vårt närområde och fråga var Gud kallar oss att vara med. Vi behöver också på ett mer övergripande plan förstå hur situationen i Mellanöstern samt hur länderna i södra Europa beslutar att öppna eller stänga sina gränser påverkar oss i Sverige.

Vi behöver också lyssna till människors berättelser för att se att det här är människor som du och jag som har fått gå igenom saker som vi inte önskar någon. Det skapar empati och förståelse som hindrar oss att bli kalla.

En av de tre som delade sina berättelser idag berättade om hur valde att fly från Syrien till Sverige ensam, utan sin fru och sina barn, utifrån riskerna som flykten innefattar. När han gick i bergen och skogen, när han åkte båt från Turkiet till Grekland på en gummibåt så sa han till sig själv att han gjorde rätt beslut att åka ensam. När han kom till Sverige så dröjde det inte många månader innan Sveriges regering beslutade sig för ändra lagen och göra det svårare att återförenas med sin familj, vilket gör att han inte vet hur länge det kan dröja innan han får se sin familj igen, två år, tre år, fyra år? Som pappa till tre barn var det inte svårt att känna igen sig i Murads vånda

Vi ser med glädja på att många församlingar har svarat upp mot de behov vi sett hos asylsökande av gemenskap, språkträning och meningsfulla aktiviteter och startat språkcafé och liknande verksamheter. Vi behöver också se behov och utmaningar på lång sikt och hur vi som rörelse ska svara på det. När vi söker vägar och inriktning för framtiden så tror jag vi behöver lyssna till de tre röster jag nämnt i inlägget.

Markus Sand, samordnare för EFKs gemensamma flyktingarbete

 

Arvsfonden ger bidrag för ungas integration

tjejer

Arvsfonden vill finansiera minst 150 projekt som vill verka för etablering av nyanlända barn och unga. Kanske kan din församling vara med?

Projekten ska riktas till nyskapande och utvecklande verksamhet som bidrar till att de nyanlända snabbare får ett tryggt liv i Sverige, bland annat genom att etablerade barn och unga möter nyanlända. Verksamheten inom projektet kan handla om fritid, idrott, kultur, språk eller något annat. Projekten behöver som alltid uppfylla de kriterier Arvsfonden ställer. För mer information läs här.

Markus Sand, samordnare för EFKs gemensamma flyktingarbete

Ny hemsida lanseras idag – Öppna kyrkan

oppnakyrkan

Nu lanserar vi sidan Öppna kyrkan som vi vill ska vara en resurs för kristna och församlingar som arbetar med flyktingar, asylsökande och nyanlända.

Vi har fyllt den med information, inspiration och tips för den som möter flyktingar eller andra som sökt till Sverige från andra länder. Det sista året har vi sett den största vågen av flyktingar till Sverige i modern tid och detta har många församlingar mött genom att öppna upp och bjuda in till språkcafé, svenskundervisning m.m. Som ett led i att stödja församlingar i detta arbete har vi lanserat denna hemsida. Kika runt och se vad som finns! Är det något du saknar eller en fråga du har som inte får sitt svar så hör av dig. Vi vill att denna sida ska kunna växa utifrån de behov som finns.

Vi som har jobbat med denna sida är undertecknad, som tog initiativet och bistått med texter, Emma Alander som byggt själv hemsidan och Klara Härgestam som jobbat med struktur, genomläsning av texter samt sökordsanalys. Emma och Klara har gjort ett fantastiskt jobb!

Vi har också en Facebook-sida som är kopplad till denna hemsida, Facebook.com/oppnakyrkan. Vi arbetade tidigare med namnet Forum för mångkultur och religionsmöte, ett namn som vi nu lämnar till förmån för ”Öppna kyrkan”.

Hoppas ni gillar hemsidan!

Markus Sand, samordnare för EFKs gemensamma flyktingarbete

Sök verksamhetsbidrag

Tack vare statligt stöd kan ni söka bidrag till ert flykting- och integrationsarbete.

Sveriges regering har via Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) anslagit totalt 10 miljoner kronor för att stärka statsbidragsberättigade trossamfund och församlingars kapacitet i pågående insatser för asylsökande och nyanlända med anledning av den rådande flyktingsituationen. Som en del av detta anslag har Evangeliska Frikyrkan fått 650 000 kr att fördela och använda i lokala och regionala verksamheter runt om i landet.

Med anledning av detta finns det nu möjlighet att söka bidrag för verksamhet som församlingen bedriver eller vill starta och som riktar sig till asylsökande och nyanlända. Det handlar om insatser som svenskundervisning, språkcafé eller liknande verksamhet för asylsökande eller arbete med etablering av nyanlända (dvs de som har fått uppehållstillstånd och ska etablera sig i Sverige). Bidragen gäller för insatser under 2016 och riktar sig till EFK-församlingar. För att söka bidrag behöver ansökningsblanketten vara korrekt ifylld och underskriven av behörig firmatecknare. Blanketten kan du ladda ner här.

Observera att pengarna enbart får användas till verksamhet med anledning av flyktingsituationen. Detta innebär att bidrag inte ges till verksamhet gällande exempelvis EU-migranter.

Vid frågor vänligen kontakta Staffan Jenemark på 070-550 43 02 eller staffan.jenemark@efk.se.

Andlig hunger

Markus Sand, pastor i Rinkeby och samordnare för EFKs gemensamma flyktingarbete skriver:

Sedan drygt 10 år jobbar jag i Rinkeby som pastor i Rinkeby Internationella Församling. Sedan några år har jag också jobbat en del av min tid inom EFK med frågor som rör asyl, integration, mötet med islam, migrantförsamlingar och liknande. Sedan november förra året har jag jobbat 70-80% för EFK med fokus på vårt gemensamma flyktingarbete.

Hösten 2015 kommer gå till historien för den våg av flyktingar som strömmade in i Europa varav över 160 000 nådde fram till Sverige. Detta verkar ha tagit fram både det bästa och det sämsta i vårt land. Många har engagerat sig för välkomna asylsökande men samtidigt har också spänningarna ökat mellan olika grupper.

Jag får höra många rapporter om hur Gud verkar i och genom församlingar på olika platser i vårt land. Ofta har kyrkan på orten öppnat upp sin lokal och sin gemenskap för asylsökande.

I måndags hade jag förmånen att få besöka Filipstad och Bengt Sjöberg. Han har arbetet i 30 år med flyktingar och har en erfarenhet få kan matcha. Vi möttes i en lokal de precis gjort i ordning, Korskyrkans träffpunkt. Bengt berättade om hur de både i den lokalen i Vasakyrkan bedriver verksamhet med asylsökande i princip varje dag i veckan. Det är svenskundervisning, öppen kyrka, barngruppen ”Måndagsklubben”, bibelgrupper på olika språk m.m.

Något som kommer fram tydligt när jag pratar med Bengt är att de människor som de möter inte bara har praktiska eller sociala behov som kyrkan fyller genom att kunna ge vinterkläder, erbjuda språkträning och gemenskap, men de har också andliga behov. Många kommer med frågor och vill veta mer om vem Jesus är, vad kristna tror osv. Det finns en andlig hunger hos många, ett sökande efter svar. Bengt berättade om en kille från ett muslimskt land som hela sitt liv gått med frågor om livet och om Gud men aldrig funnit svar. När han kom som asylsökande till Sverige och Filipstad fick han höra om Jesus vilket ledde till att han tog emot Jesus i sitt liv. Nyligen berättade han för Bengt om att alla hans frågor fått svar. Han känner en sådan frid inuti att han är beredd att åka tillbaka till sitt land om han inte får uppehållstillstånd, även att det kan vara livsfarligt för honom.

blogg_korskyrkan

Vi pratar som kristna om att vi har en helhetssyn på människan, men jag tror tyvärr att vi många gånger ändå missar den andliga delen, att vi som människor har andliga behov. Kanske har sekulariseringen gått så djupt i oss som troende att vi inte tror att andra människor har andliga behov. För andliga behov är väl inget som man får först när man tar emot Jesus?

Jag tror att vi behöver i möten med människor eller i verksamheter/grupper vi har i våra församlingar ge möjlighet för människor att möta Gud. Även om det är ett språkcafé eller en innebandyträning kan man ge utrymme för andliga samtal och bön, under samlingen eller efter. Jag tror att vi som pastorer behöver vara noga med att denna dimension finns med i det vi gör som församling, så att vi inte igen och igen faller i sekulariseringens fälla och lyfter ur den andliga dimensionen ur det vi gör. Ibland är vi så rädda att stöta bort människor att vi försöker sudda ut alla spår av tro och av Gud, men jag tror att det är bättre att vi har en lite tydligare profil så att människor ”utsätts” för Gud och får en chans att söka svar på sina frågor, även om det innebär att några inte kommer.

Markus Sand