Asylprocessen


När en flykting kommer till Sverige startar asylprocessen som i dagens läge kan ta upp till två år. Vill du hjälpa flyktingar är det bra att känna till hur processen går till både för vuxna asylsökande och för ensamkommande flyktingbarn.

Så här går asylprocessen till normalt sett

(se fliken Tillfälliga asyllagar för att läsa om de lagar om tillfälliga begränsningar gällande uppehållstillstånd som började gälla sommaren 2016)

1. Söka asyl vid ankomst

När en flykting eller annan migrant kommer till Sverige för att söka asyl kan han eller hon antingen göra det vid gränsen eller vid någon av Migrationsverkets ansökningsenheter (Gävle, Göteborg, Malmö och Märsta). På ansökningsenheten bor man oftast högst en vecka i väntan på kommunanvisning.

2. Bli registrerad

Under tiden blir den asylsökande registrerad och får lämna fingeravtryck. På detta sätt kan Migrationsverket avgöra om det är Sverige eller ett annat land som ska pröva asylansökan (enligt Dublinförordningen) eller om det uppenbart saknas asylskäl, till exempel att personen kommer från ett annat EU-land. I så fall slutar asylprocessen här.

3. Få ett boende

När man flyttar från Migrationsverkets ansökningsenhet gör man antingen det till ett eget boende (EBO) som man själv ordnat (och som man själv står för kostnaden för) eller till den kommun som Migrationsverket anvisat till och då får man oftast bo i en lägenhet tillsammans med andra.

För närvarande (februari 2016) har dock inte Migrationsverket möjlighet att ge alla asylsökande boende i lägenheter utan många placeras i tillfälliga asylboende där lägergårdar, hotell, tomma äldreboende eller dylikt gjorts i ordning för att inrymma asylsökande.

Är man under 18 år och kommer utan vårdnadshavare, så kallade ensamkommande barn, så ansvarar kommunen istället för boendet. Det kan vara i ett familjehem eller på ett boende, ett så kallat HVB-hem (Hem för vård och boende).

4. Få ett offentligt biträde

Den asylsökande blir oftast, om det inte är ”uppenbart obehövligt”, ”uppenbart ogrundat” eller ett ”Dublinärende”, tilldelad ett offentligt biträde eller kan själv föreslå en person han eller hon har förtroende för.

Det finns inte reglerat hur mycket tid biträdet och den asylsökande ska ha tillsammans, men biträdet ska vara med på den första långa intervjun som sker på Migrationsverket. Sedan ska biträdet och den asylsökande ha ett samtal där de går igenom protokollet från intervjun och kontrollerar om den asylsökande har uppfattats rätt. Efter det upprättar biträdet en inlaga med all fakta och information som den asylsökande vill åberopa i sitt fall.

5. Intervju på Migrationsverket

Den asylsökande kommer att bli kallad till Migrationsverket för intervju. Biträdet är med, utöver detta kan den asylsökande också välja att ha med en vän.

Här kommer den asylsökande få berätta varför han eller hon söker asyl. Intervjuerna brukar kretsa mycket kring namn, platser och de handlingar man har. Om den asylsökande kan styrka sin identitet så kommer det att vara till fördel i processen, annars krävs mycket mer bevis för att man ska bli trodd. En del väljer trots det att undanhålla sina pass för att göra det svårare att bli tvångsutvisad ifall det blir avslag.

Det är viktigt att ha träffat sitt biträde innan intervjun så att man har hunnit gå igenom sina skäl.

Det är viktigt vad som sägs i början av asylprocessen i intervjuer, därför ligger ett stort ansvar på utredare, biträde, ombud och de asylsökande att se till att alla skäl kommer fram. Bevisbördan och därmed det största ansvaret, ligger dock hos den asylsökande.

Familjemedlemmar har rätt att intervjuas var för sig och man har rätt att begära att få intervjuas av en handläggare av ett visst kön.

Utlänningslagen säger att Migrationsverket ska ta särskild hänsyn till barnets bästa. Alla barn, som kan och vill, har rätt att tala och bli lyssnade på. Barns asylskäl ska prövas särskilt, ett barn kan ha andra asylskäl än vad föräldrarna har.

6. Kontroll av intervjuerna

Efter intervjun/intervjuerna får man protokoll på vad som framkommit, och utifrån det kan man, tillsammans med sitt biträde, skicka in en skrivelse för att komplettera, korrigera och förtydliga eventuella fel eller brister samt skicka med mer information som den asylsökande vill åberopa i sitt fall.

Det är inte ovanligt att det sker missförstånd genom tolkningen och därför är det extra viktigt att läsa igenom protokollet efter intervjun för att stämma av att det är rätt uppfattat.

7. Att få första beslutet

Migrationsverkets mål är att asylutredningen ska vara klar och att den asylsökande ska få sitt beslut inom tre månader. Migrationsverket meddelade dock hösten 2015 att det kan ta ett till två år innan asylutredningen är klar och den asylsökande får sitt beslut.

Vid avslag på asylansökan

Vid avslag från Migrationsverket har man tre veckor på sig att överklaga till Migrationsdomstolen. Detta ingår i det offentliga biträdets uppdrag. När fallet kommer upp i Migrationsdomstolen kan man begära muntlig förhandling men endast cirka 50 % av ärendena sker muntligt.

Om man får avslag även i Migrationsdomstolen har man tre veckor på sig att söka om prövningstillstånd hos MiÖD (Migrationsöverdomstolen). Även detta bistår det offentliga biträdet med. Prövningstillstånd beviljas dock ytterst sällan.

När asylansökan beviljas

Om man beviljas uppehållstillstånd får man ett uppehållstillståndskort från Migrationsverket och får bo och arbeta i Sverige. Man ska också omgående gå till Skatteverket för att folkbokföra sig och få ett personnummer. Man får flytta vart man vill i Sverige men om man behöver hjälp med att hitta arbete och bostad vänder man sig till Arbetsförmedlingen.

Hur kan man stödja någon under asylprocessen?

Vill du hjälpa flyktingar i asylprocessen, både vuxna och ensamkommande flyktingbarn finns flera bra sätt att stötta.

  • Se till att den asylsökande får all information som han eller hon har rätt till under processen.
  • Var med på intervjun hos Migrationsverket.Det är bra för den asylsökande att ha med sig en svensk vän på intervjun. Dels är det ett stöd för den asylsökande, dels kan detta påverka hur den asylsökande tas emot. Oftast får vännen vara med, men skulle handläggaren säga nej kan den asylsökande skriva en fullmakt och då får man vara med. Blir man trots allt nekad har man rätt att begära ett skriftligt beslut på det.
  • Hjälp till att ta fram information som beskriver läget i hemlandet. Advokater själva säger att vi kan hjälpa dem genom att leta sådan landsinformation från olika källor på nätet; i dokument och nyheter till exempel.

Texten är ett utdrag ur häftet ”Innanför eller utanför” som EFK gav ut april 2014. Den reviderades under hösten 2015. Beställ häftet här.